Det är julmusten och jag. Känner mig ensam och försöker skriva en recension om Små citroner gula med så mycket eftertänksamhet som möjligt. Det enda som ploppar upp i mitt tomma huvud är hur jag ser mitt egna liv i den boken. Det är jag som jobbar på den flotta restaurangen, pojkvännen min håller på att bygga upp rockstar karriären och snart kommer han väl säkert hitta någon sexig brud som är villig, och allt vad groupie innebär. Det känns jobbigt att tänka så här. Men jag kan inte hjälpa det.
(Som du redan vet, Nadin)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar